Nu är vi hemma efter en helg i Boden, där de sista SM-tävlingarna avgjorts.
Vi åkte upp på fredag och kom upp ganska sent på kvällen. Jag ville köra banan innan lördag så det var bara att byta om och ge sig iväg. Banan var ganska lätt och rolig och det kändes bra. Sen var det bara att åka hem till stugan och äta och sova.
När jag vaknade på lördag kände jag mig lite nervös. Jag visste att Enya hittills gått väldigt bra med pulka och vi har gjort allt vi kunnat för att förbereda oss. Men sista veckan har jag varit förkyld och mamma har fått hjälpt mig med Enya. Jag var fortfarande lite täpt men hoppades att jag skulle kunna köra för fullt.
Enya vägde som vanligt strax under 29kg och pulkan 20,5kg.
En stund innan första start körde vi vår obligatoriska gemensam uppvärming på parkeringen.
Jag startade sist i min klass. Före mig startade min klubbkompis Emmy, hon fick sladd på pulkan i första kurvan och skalmen fastnade i avspärrningsnätet. Hon hade precis fått lös skalmen och kommit i väg när jag startade. Vi körde om dem efter bara 100 meter, Emmys hund ville inte riktigt gå. Enya sprang jättebra hela banan, hon är så snabb i utförsbackarna.
Det var många seniordamer ute på banan när vi körde, så vi fick några bra omkörningar. På upploppet körde vi även om min andra klubbkompis Mirelle. Jag var trött när jag kom i mål, precis som jag lovat att vara:)
Efter målgång blev jag intervjuad av 24 Norrbotten. Det var ännu nervösare än själva loppet. Känns konstigt att höra sin egen röst på TV...
På kvällen var det middag och prisutdelning på en restaurang i stan.
På söndag var det dags för stafetter. Klubben ställde upp med två seniorlag och ett juniorlag. I juniorlaget körde Emmy, Mirelle och jag. Det var första gången jag skulle köra sista sträckan och det var lite nervöst. Emmy körde första sträckan och växlade som 2:a, Mirelle körde andra sträckan och växlade även hon som 2:a efter Bodens lag, jag fick gå ut några sekunder bakom killen som körde sista sträckan för Boden.
Allt kändes bra och Enya jobbade hårt för att komma ikapp.
Efter några hundra meter var jag ikapp och förbi Boden, vi körde tillsammans en bit men vid mitten av banan gick vi i från och kom först över mållinjen.
Det är alltid spännande och roligt med stafetter. Hoppas att det är fler juniorlag som vågar ställa upp nästa år.
Det var Enyas och min andra guldmedalj den här helgen:)
Nu är min och Enyas vintersäsong slut, en säsong som jag är supernöjd med. Enya och jag har tagit SM-silver i linkörning, SM-guld i pulkakörning, SM-guld i stafett, Guld i Skandinaviska Mästerskapen i linkörning, Silver i Skandinaviska Mästerskapen i pulkakörning. Men det bästa av allt är nog att Enya är trygg i alla situationer kring tävlandet. Hon går kanonbra både med pulka och lina, hon är säker i omkörningar. Hon är helt enkelt bäst!
Enya kommer nu att få en lugnare period med mycket "hopp och lek" och jag ska spela fotboll. Distriktslaget ska upp till Östersund på skärtorsdag och spela två träningsmatcher mot Jämtland/Härjedalen.
Lite längre fram i vår kommer barmarksträningen igång. Jag kommer även i år att tävla cykel med Enya, det ser jag fram emot:)
